Gyllene vinter.

Ett vintermotiv växte fram på duken denna gång. Jag valde en afton innan skymning, himlens gyllene toner blandas med grå moln och ger en vacker kontrast till trädens snötyngda grenar. Gamla glesa norrländska granar som trots hårda klimatförhållanden sträcker sig stolta mot skyn. Snön väger tungt på granens gren, men tjurigt bär de upp snömassorna. De höga siluetterna speglar av sig i vattnet som till visst del är fruset. Längs kanterna ligger ett tunt lager is medan längre ut är det öppet vatten troligen beroende på att det är strömmande vatten och än har inte kylan förvandlat hela vattenytan till is. Snön på marken ligger som ett mjukt orört täcke, några grenar och strån spretar upp ur snön. Om man inte har  vuxit upp i en miljö med snö tänker nog de flesta att snö alltid är vit men så är inte fallet. Snön kan visa upp alla tänkbara färgtoner beroende på ljuset, himlens färg samt skuggorna av trädens siluetter.

Ödsligt men vackert.

Det finns något rofyllt i det ödsliga landskapet. Ibland behöver vi se något som inte förändrats under generationer, något som förblir detsamma trots att det mesta i vårt tidevarv rusar på i hög fart och ändras hela tiden. Inte så dumt med lite trygghet i ett vackert landskap, tänker jag, ett motiv att vila blicken på efter en stressig dag som kan få dig att varva ner. Personligen tilltalar dessa färgtoner mig, gul ockra blandat med vit, grått, brunt och blått har en lugnande effekt på undertecknad. Vad känner du? Tavlan har sparats i galleriet under Lappland Vinter på min hemsida. Om du skulle vilja ge mig feedback på måleriet är du mer än välkommen att göra det här eller via email info@brittasart.com